Jag ser på min värld, genom mina ögon och jag ser bara det jag vill
se. Jag ser allt som tilltalar mig, allt som är vackert. Även om det inte vid
första ögonkastet är vackert, så reviderar jag det och finner det ljuva. Annars
kan jag inte acceptera det. Då gnager det som en sten i skon, retligt och
smärtsamt. Fastän jag vill stanna och skaka ur den, så fortsätter jag ändå att
gå, irritera mig.
Men vad är det då som jag kallar vackert?
Denna konkreta abstrakthet som får mig att känna...
Detta som får mina läppar att le, mina kännslor att rusa, mitt hjärta öka takt
och min ögon suktar efter mer. skönhet, ljuvt, fagert...
Även om jag samlat allt vackert i en ask, och sedan delat in dem i olika
grupper och ritat diagram, skulle jag ändå inte kunna säga vad skönhet är.
Dessutom skulle inte allt få plats i en ask.
Jag skulle vilja fånga vyer och ögonblick, utan att använda kamera och länka
känslor, dofter och smaker till dem. Jag skulle vilja bevara dem för att
kompletera mitt bristfälliga minne. Ett arkiv där jag samlar på mig själv utan
att vara egocentrisk.
Men det som mina ögon uppskattar kanske inte dina gör. Dina finner kanske
inte ens finner det vackra i verkligheten, det fina i din omgivning där du bor.
Dina ögon kanske trånar efter mer och fler, tycker att i andra städer, där
andra bor är det mycket vackrare än tråkiga här.
Isåfall måste jag stämpla dina ögon till orealistiska och materalistiska. En hinna
som har lagt sig över ditt öga och som är svår att tvätta bort. Men om du
tvättar dem med tvål och vatten både morgon och kväll, så luckras hinnan
sakta men säkert upp och frigör dina trångsynta ögon, ger dem nytt liv.
Se på din värld, genom dina egna nya ögon och njut av det underbara som
omsluter dig av dolda skatter och rikedommar som bländar andras ögon. Träna
dem, dressera dem, lär dem att se det fina i den gråa vardagen. Vandrar du
då med ett ständigt leende på dina läppar och livet blir lättare att konfronteras
med.
Jag undrar om bruna ögon ser andra saker än vad gröna gör , kanske har blåa
en annan nyansskiftning i färgupptagandet, liksom olika fiter som censurerar
verkligheten från vissa saker?